Blodlokan är en snabb, intensiv och spännande thriller som är svår att lägga ifrån sig, men ibland måste jag ändå lägga ifrån mig boken och ta ett djupt andetag för att bli av med den krypande känslan längs ryggraden… Sedan kastar jag mig över boken igen.
Sara är 24 och har just flyttat från Örebro till Stockholm. Hon får tag i ett hyresrum i förorten hos en märklig hyresvärd, och ett jobb på ett kafé. Var det verkligen detta hon skulle göra med sitt liv…? Hon har en examen i statsvetenskap och har dessutom en militär befälsutbildning. Så varför skalar hon potatis om dagarna?! Hon kom lite ur sin bana när pappan dog, under lite märkliga omständigheter. Men snart nog byts kaféet mot en PR-byrå, och det sjabbiga hyresrummet mot en våning på Östermalm. Men märkliga saker börjar hända runt Sara, och både hon och hennes familj verkar vara hotad. Hon börjar forska lite i sin pappas död och hittar märkliga saker även där…
Blodlokan har en väldigt spännande intrig med aktuella politiska inslag. Jag vet att jag gjorde samma reflektion när jag läste Stockholmstrilogin (jag vill nästan säga millenniumtrilogin; Högre än alla himlar, Blå Koral och Folk av en främmande stam) – det känns nästan lite läskigt hur aktuella de politiska och samhälleliga referenserna är – hur har Louise Boije af Gennäs hunnit skriva klart boken, fått den redigerad och korrekturläst på så kort tid?! Det är imponerande hur som helst och det ger ett stort mervärde för mig att läsa boken när alla händelser runt omkring är så aktuella. Det sätter verkligen boken i en tydlig tidsram, men även om man läser den om tio år kommer man direkt slungas tillbaka till hösten/vintern 2017. Väldigt skickligt!
Blodlokan gick så under skinnet på mig att den var med mig när jag var ute och åkte skridskor på en översvämmad äng och såg den här frostiga saken…
Jag längtar redan efter nästa del i Motståndstrilogin!
Blodlokan, 443 sidor (inbunden) Bookmark förlag 2018
